Jag är urstockholmare

Idag ringde Stina från västkusten och frågade efter vägen. Hon är i stan och hälsar på Cajsa och jag guidade henne till rätt plats via telefon.
Annars är det inte ovanligt att folk frågar mig om vägen, även om just det här var lite speciellt. På somrarna är det säkert en person i veckan som frågar, oavsett var jag befinner mig i stan.
Så jag måste ju ha en uppsyn som en äkta stockholmare. Visserligen blir de ofta förskräckta när jag öppnar munnen och bräker på dalmål. Men i alla fall. Brukar säga att min dialekt är genetisk, min pappa kom ju härifrån.