Farmor ringer. Hon har börjat på Gunnar. Hon berättar att när hon var 13–14 år var hon kär i en Gunnar, Gunnar Skoglund. Inte den Gunnar Skoglund, en annan som var mycket vacker. Och sedan fick hon läsa en text högt inför klassen av känd författare, som hon har glömt namnet på. Texten handlade just om en Gunnar, det har hon inte glömt. Alla tjejerna satt då och fnissade när farmor läste om Gunnar eftersom hon var kär i en Gunnar, han som var så vacker. Ja, se den kärleken, säger farmor innan vi lägger på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar