söndag 27 juli 2008

Våga vägra varumärken med värdelös reklam

Liedeltanten fortsätter att vara argsint och det är inte roligt. Inte alls. Och jag blir fortfarande vettskrämd när hon dyker upp. Gubbfan som köper två cementblandare ger sig aldrig heller. Ta med dig Kerstin och försvinn ur min tv! Tydligen är det Bauhaus som står för denna usla reklam. Men vilken byrå har kommit på idén och skrivit manus? Och hur kan man som reklamköpare betala för eländet?
Det är dags för en bojkott av varumärken med värdelös reklam. Själv har jag bojkottat Vias tvättmedel i säkert femton år. Barnsligt kanske, men hur ska vi konsumenter annars kunna motagera? Därför ser min våga-vägra-varumärken-med-värdelös-reklam ut så här:

1. Bauhaus. Köp aldrig nåt där. Ser ni gubben så mal ner honom i första bästa cementblandare.
2. Liedel. Däng en fryst kyckling i huvudet på Liedeltanten. Proppa i henne snällpiller och spring ut ur affären (utan att handla nåt förstås). Ser ni hennes gubbe; banka, med samma kyckling, ur all märkvärdighet ur honom.
3. Dressman. De ska få betala för urusel reklam under många år. "Grattis Dressman, där fick ni".
4. Via får också för gammal ost. "Via direkt, kan jag hjälpa till med något?" i reklampausen har förstört många bra filmer genom åren.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag skäms faktiskt lite eftersom jag köpt ett nytt handfat på Bauhaus... Men, absolut ingen cementblandare! Man vill ju liksom inte att de ska tro att reklamen lönar sig.

Ullis sa...

Tänkte faktiskt lite på det. Men en gång är ingen gång. Och det viktiga är att du inte köpte läpphandfat.

Anonym sa...

Självklart inte!!!!!!

Anonym sa...

Trots att jag inte är i mediabranchen, har även andra-kusinen reagerat på just nämda reklaminlag.

Skulle vilja komplettera listan med ytterligare en hemsking. Vanish. Fy, för den lede när Tina står å flinar i kameran med knallrosa omgivning. De första gångerna jag såg den trodde jag på allvar att det var en parodi. Ett exempel på hur käck och kladdig en reklamfilm inte får vara. Men, icke. My misstake.

Men. Som tidigare debattörer i detta ämne, skäms även jag. Jag har gått emot mina principer. Pga vissa okontrollerade rörelser gjorda av gäster och (framför allt) värdinnan på mitt senaste födelsdagskalas, behövdes ett mirakelmedel att sanera hemmet med. Min kära kusin rekomenderade då denna produkt och jag följde naturligtvis hennes goda råd.

Nu, till mitt försvar:
1.Jag var bakis å glömde tänka.
2. Trodde det fanns preskiberingstid.
3. Kusinen sa ju att det var bra?
4. Det kanske var en parodi, after all?

Ullis sa...

Ja, vad värre är så är Vanish bra. Riktig bra dessutom. Har också funderat på reklam, men visst är det väl parodi? En parodi på all dålig reklam, så har jag tolkat det i alla fall. Och då tycker jag att den är roligt bra. Men så kanske inte är fallet?