Semesterhjärna

Det verkar helt hopplöst. För tredje dagen i rad ställer jag klockan på nio och vaknar tio. Äter frukost vid halv tolv. Smulhögen växer under köksbordet och jag gör ingenting. Kicki frågar om vi ska åka skridskor, men jag inser att jag inte hinner. Synd, jag som verkligen gillar att åka skrillor och solen lyser ju dessutom. Men för tredje dagen i rad måste jag göra ärenden. För andra dagen i rad ska jag upp till Fridhemsplan. Det verkar som jag är helt oförmögen till planering. Men det braiga är att det gör ingenting. Kanske kallas det semester.