Så vände vi det sista bladet på Ranelids "Kvinnan är det första könet" i vår bokklubb HCE. Skönt att det är slut, ty han bara tjatade och upprepade sig själv, han spred sin säd och svalorna häckade i hennes blygd. Ranelid är ingenting för Överbibliotekarien, även om jag är impad av berättartekniken. Så klart hade vi i bokklubben trevligt som vanligt och hann med ganska mycket prat utanför bokens blad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar