Skridskoklubben på land. Den här söndagen långt bortom frusen fika med mysstundsoptimerade kanelgifflar. Istället äggröra, bacon och bagels på Rival. Minst lika mysigt och trevligt. Även om Berns asiatiska brunch vinner, så var Rivals inte alls så dum. Gott och dessutom lugnt och skönt.
Sedan gick Kicki och jag och såg "Gomorra". Bra, men hemsk förstås, och dokumentärig i sin form och uttryck. Det var bra att vi läst boken innan vi såg filmen. Gissar att den annars kunde ha blivit rätt lösryckt och svårare att förstå.
Tur att vi lever där vi lever och bor där vi bor. Annars skulle väl jag vara i full färd med att spöa upp grannen just nu, för att vederbörande har ställt ut soporna utanför dörren. För det får man faktiskt inte, enligt Brf Kalkonens stadgar. Men jag är snäll som ett lamm, gör ingenting, säger ingenting. Eller så skulle soporna vara fulla med kemikaliskt avfall som grannen, i smyg, skulle gräva ner i min balkonglåda så att både jag och blommorna strök med. Men som tur bor jag inte i Camorraland. Sverige, Stockholm, Kungsholmen och Brf Kalkonen känns, som tur är, rätt tryggt och säkert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar